När man är otrygg och inte känner att man kan få hjälp av någon i närheten som man litar på, kan rädslan bli så stark att den utlöser en panikattack. Det kan vara i kön på posten, i tunnelbanan på väg till jobbet eller när man är ensam hemma. Rädslan för att få en sådan attack gör att man till slut inte klarar av vardagliga saker som att gå och handla eller gå
till posten.

Den drabbade blir därigenom starkt beroende av familjen som ofta i välmening både handlar och går till posten. Trots den goda tanken hindrar familjen agorafobikern från att bli frisk och man blir allt mer beroende och handikappad i stäl-let för att göra något åt det verkliga problemet.

Vanliga agorafobiska situationer
• Åka allmänna kommunikationsmedel som till exempel tåg, tunnelbana, spårvagn, buss, pendeltåg och flyg
• Vara långt hemifrån
• Vara ensam hemma
• Stå i kö
• Befinna sig i folksamlingar
• Handla i affärer
• Åka eller gå över broar
• Åka genom tunnlar
• Köra bil på motorväg

Agorafobikern är rädd för att få panikattacker. För att det ska diagnostiseras som panikattacker ska man ha minst fyra av följande symtom:

• Bultande hjärta och hastig puls
• Svettning
• Darrning eller skakning
• Känsla av att tappa andan
• Kvävningskänsla
• Smärta eller obehag i bröstet
• Illamående eller obehag i magen
• Yrsel, ostadighetskänslor eller matthet
• Overklighetskänslor
• Rädsla att tappa kontrollen eller att bli tokig
• Rädsla för att dö
• Domningar och stickningar vanligen i händer och fötter
• Frossa eller värmevallningar

Lär mer om övriga fobier.

Sömnen spelar en mycket betydelsefull roll för utveckling av stress, sömnsvårigheter och stressrelaterade sjukdomar. Problemet är som regel att avgöra vad som kom först, sömnstörningen eller stressen. Sömn och sömnvanor har många olika roller vid uppkomst av stress. Sömnbrist kan vara en riskfaktor, men goda sömnvanor kan å andra sidan också vara ett bra sätt för stresshantering.

Sömntid och sömnbesvär Man kan beskriva sömnen i fem olika stadier:

• Den lätta sömnen som är en ytlig övergångssömn mellan vakenhet och djupare sömn. Hjärnans aktivitetsmönster liknar det man ser vid full vakenhet. I detta stadium dominerar de s.k. alfa-vågorna om man registrerar hjärnans aktivitet med EEG.

• Bassömnen är den typ av sömn som utgör den största
andelen under natten, ungefär hälften av den nattliga
sömnen. Det krävs moderat stimulering för att väckas
i detta sömnstadium. EEG-bilden uppvisar typiska s.k.
K-komplex och sömnspindlar.

• Djupsömnen som egentligen är en sömn med flera olika
stadier. Det är under denna sömn som vi vilar och åter¬
hämtar oss effektivt. Puls och blodtryck är då som lägst.
Man är svårväckt och det tar en bra stund innan man
kommer till sans ordentligt. På EEG ses ett tilltagande
antal deltavågor under denna sömn. Denna sömn utgör
ca 10-15 procent av den totala sömntiden.

• REM-sömn står för den period då snabba ögonrörelser
fram och tillbaka kan noteras under de slutna ögonlock¬
en. REM står för »rapid eye movement« och är den fas i
vilken vi drömmer som mest. När drömmarna börjar
trängas i vår hjärna så stiger blodtrycket, liksom pulsen
och andningsfrekvensen.

Frågan är dock om inte någon form av massage kanske ändå är det som de tidigaste människorna hjälpte varandra med. Så därför skulle jag kanske satsa en peng på att massör är det äldsta yrket! Det rätta svaret får vi väl aldrig.

Men vi kan ju bara tänka på de instinkter som finns inom oss själva. Om vi får ont av någon anledning, oavsett om smärtan kommer spontant eller på grund av en skada så rör vi med vår hand cirkulärt över det område där vi känner smärtan. Vi har också alla varit med om att just dessa rörelser över huden kan lindra smärtan betydligt. Så det vore inte konstigt om några människor för länge sedan i gruppen eller byn hade mer känsla för detta och blev självlärda massörer till gagn för andra människor.

Tillsammans med behandling med örter, så har man i flertusenåriga skrifter beskrivit utförligt massagemetoder och deras användning.  I Kina säger man att dessa texter är 5000 år gamla, och även om det är så, så har massagen naturligtvis funnits i flera årtusenden innan skriftspråket kom.

Det har sedan, som med allt som människan sysslar med, utvecklats en närmast oändlig rad med olika metoder på olika ställen på jorden. Jag skulle kunna fylla sidor med namnen på dessa metoder, vilket inte skulle göra det lättare för dig som funderar på om massage är den rätta metoden för dina besvär.

En del av dessa metoder har faktiskt ”uppfunnits” eller rättare sagt systematiserats och namngivits i vårt lilla land. På 1800-talet var det exempelvis gymnastikens fader Per Henrik Ling som i Sverige började med massage och hans metod fick namnet klassisk massage. Han var dessutom engagerad i det som kallas sjukgymnastik.

Vi har också två varianter av taktil massage eller som metoden också kallas taktil stimulering. Jag har för den delen också sett uttrycket taktil beröring. Det är två svenska kvinnor som har utvecklat varsin metod, den ena varianten kallas Taktipro och är framtagen av Siv Ardeby. Den andra varianten är utvecklad av Gunilla Birkestad, som kallar sin metod för taktil stimulering

I vårt stressade moderna samhälle blir åkommor där stress är orsaken alltmer dominerande samtidigt som det verkar som om vi blir allt mindre kropps- och själsmedvetna. Det räcker med att se på statistiken för sjukskrivningar för utbrändhet samt andra fysiska och psykiska åkommor. Men samtidigt kan vi vara hoppfulla då det syns en klar trend som pekar på att allt fler människor söker sig mot alternativa metoder för att finna mental och fysisk avkoppling. Massage är en metod som i många fall fyller detta behov. Läs vidare här Alla massagemetoder om alla de massagemetoder som du kan välja på i vårt avlånga land.